Den lila tråden

Såg att många av bloggarna jag följer är med hos Fabriken. Tyckte detta verkar så roligt att jag också vill delta. Förhoppningsvis kan jag även bli medlem lite längre fram. Veckans torsdagstema är färgtema.

Hemma hos mig har det funnits ett genomgående färgtema sedan jag flyttade hemifrån (och det var ju inte igår): Lila. Jag älskar lila; det är min absoluta favoritfärg. Med jämna mellanrum byter jag favoritnyans, men jag tröttnar aldrig helt (och det har ändå varit min favoritfärg sedan barnsben). Just nu är det lite mindre lila än vad det brukar vara här i Purple Palace. Anledningen till detta är att jag tycker mig vara mitt uppe i en nyansbytarperiod.

I sovrummet är det just nu lite smyglila bara: Lampan i fönstret och sänglampan på närmaste sängbordet. Den underbara mattan har min mormor vävt, det ligger en nästan likadan på andra sidan sängen också, de har naturligtvis lila i sig. Det har alla mina mormorsvävda mattor när jag tänker efter (utom en liten, liten en).

 

Ovan ligger lilla Snosan och sover på sängen i gamla lägenheten. Jag hittade aldrig ett överkast jag gillade så jag använde istället ett lakan i min dåvarande favoritnyans av lila.

 

På den ommålade kistan som fungerar som soffbord står tre lila ljuslyktor och sprider ett mysigt sken. Lila ljuslyktor finns det gott om här, så alla kan inte ens stå framme :(

 

På ena byrån, direkt när man kommer in i hallen står för närvarande tre lotusblommor med ljus i. De blev uppackade i flytten och har fått stå framme sedan dess. De är ju lite söta och det är ännu så pass mörkt ute att man får lov att unna sig att ha lite extra ljuslyktor framme.

 

Den här stolen står i vårt kök. Den målade jag själv och hade med mig när jag flyttade hemifrån (jag hade även två vägghyllor och en tv-bänk i samma färg!). Numera är det Snosans stol. Den får ingen sätta sig på för då blir hon sur. Jag har smått börjat fundera på att måla om den i en lite mer vilsam, grålila ton. Frågan är ju vad lilla fröken skulle tycka om det...

 

De här tre katterna i trä fick jag av en väninna när jag fyllde 18. Egentligen är de väl kanske inte lika fantastiskt snygga som de är roliga. Jag kan inte låta bli att le när jag ser dem. De ska bo på mitt pysselbord så snart det är i ordning (det är just nu "byggarbetsplats" i det rummet). De får paradera på sekretären i vardagsrummet i någon vecka. Jag tycker de livar upp.